Rättsfall
Jag anlitas ofta av advokater i olika rättsfall där min kunskap om hur personlighet, psykiatriska syndrom och intag av olika substanser (t.ex. droger) kan påverka gärningspersonen. Jag kan även göra gärningsmannaprofilering enligt en strukturerad metod utifrån personlighet. Några exempel på uppdrag, där jag har anlitats som sakkunnig.
Fallet Thomas Quick (Sture Bergwall)
31/3 2009. På uppdrag av advokaterna Thomas Olsson och Martin Cullberg från Advokatfirman Silbersky AB har jag utrett frågan huruvida risken för falska erkännanden är förhöjd om en person genomgår en återgestaltningsterapi (på eng. recovered memory therapy), och samtidigt är påverkad av bensodiazepiner. Mitt sakkunnigutlåtande användes vid resningsansökan, och som bekant, fick Sture Bergwall gå fri.
1/11 2017. Genom att ta fasta på mitt utlåtande från 2009, men med fokus på Bergwallkommissionens betänkande och Kjell Asplunds underlagspromemoria, har jag, på uppdrag av advokaten Angelica Rigborn från Advokatfirman Fria Advokater KB, utrett frågan huruvida jag delar Kjell Asplunds resonemang kring ordinationen av bensodiazepiner och andra lugnande och smärtstillande läkemedel, samt hans resonemang kring Sture Bergwalls egna ”drivande” beteende. Vidare efterfrågades min åsikt om huruvida det, under tiden, var i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet att använda sig av bensodiazepiner.
Vårdnadstvister
5/10 2018; 3/12 2018. På uppdrag av advokaten Ulrika Rogland från Ulrika Rogland Advokatbyrå AB har jag utrett frågan huruvida risken för återfall är avsevärt förhöjd, om en person (här barnets far, XX) umgås med parets gemensamma barn. Personen har ett tidigare omfattande missbruk och nuvarande diagnoser som ospecificerad bipolär sjukdom, ospecificerad personlighetsstörning och ospecificerat ångesttillstånd personlighetssyndrom, vilka medicineras med stämningsstabiliserande läkemedel och neuroleptika.
Kvalitetsbedömningar av rättspsykiatriska undersökningar
22/1 2014. På uppdrag av advokaten Gunnar Falk från Advokatfirman Falk, Sjöberg & Partners AB har jag utrett frågan om kvaliteten på delutredningar samt checklistor för riskbedömning i rättspsykiatriska utlåtanden från 2008, 2010, 2013 avseende personlighets- och riskbedömningar för XX. Jag har även granskat hur risken för återfall i brottslighet bedömdes.
10/10 2013. På uppdrag av advokaten Martin Beskow från Advokatfirman Beskow AB har jag utrett kvaliteten på samtliga delar av ett rättspsykiatriskt utlåtande för XX.
15/6 2005. På uppdrag av advokaten Lars Arrhenius från Försvarsadvokaterna Stockholm HB har jag utrett eventuella brister i den rättspsykiatriska utredningen för XX med fokus på ett intag av olika substanser, bl.a. anabola steroider, samt abstinens och förvirringstillstånd efter, i ett suicidsyfte, intag av sömnmedlet Stilnoct (zolpidem), samt granskat betydelsen av olika termer t.ex. ”förmågan till verklighetsbedömning”, ”målmedvetenhet” som har med uppsåt att göra. Jag har även granskat eventuella oklarheter kring de ställda psykiatriska diagnoserna, bl.a. huruvida man har tillräckligt beaktat XX grundpersonlighet och livshistoria, samt depression. På begäran av advokaten sammanställde jag även kunskapen om biverkningar av zolpidem i form av ett manuskript, vilket lades in i rättens handlingar.
Mordfall 1, hördes även som vittne i hovrätten
20/8 2018. På uppdrag av advokaten Martin Beskow från Advokatfirman Beskow AB har jag utrett frågan huruvida risken för impulsgenombrott är avsevärt förhöjd, om en person med personlighetssyndrom, antisocial, är påverkad av bensodiazepiner. Följande specifika frågeställningar fick jag i uppdrag att besvara:
- Kan kombinationen av medicin med bensodiazepin medföra ökad risk för impulshandlingar som annars inte skulle ha skett för en person med antisocial personlighetsstörning?
- Hur stor kan denna ökade risk i så fall bedömas vara?
- Påverkas bedömningen av samtidig förekomst av diagnosen ADHD?
- Är tingsrättens bedömning att detta endast haft “marginell betydelse” riktig?
- Kan de ovan nämnda faktorerna (medicin med bensodiazepiner, antisocial personlighetsstörning och ADHD) ha medfört en lägre möjlighet för berörd person att inse konsekvenserna av sitt handlande (i detta fall insikt om att den andra personen skulle kunna komma att avlida)?
Mordfall 2, tingsrätten
17/10 2013. På uppdrag av advokaten Martin Beskow från Advokatfirman Beskow AB har jag utrett frågan huruvida risken för oplanerad våldshandling och minnesstörning av händelsen är förhöjd om en person är felmedicinerad (fått av läkaren utskrivna höga doser av bensodiazepiner och blev som ”tickande bomb”). Mitt utlåtande var, enligt advokaten, betydelsefullt för gärningspersonen och anhöriga för att få en vetenskaplig förklaring till gärningen.
Mordfall 3, hovrättsförhandlingar
1/11 1997. På uppdrag av advokaten Hans Gæstadius från Göteborgs Advokatbyrå AB, via professor i rättspsykiatri Lars Lidberg, har jag utrett frågan om XX kan vara lättstyrd av andra, samt om han har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Till följd av mitt utlåtande, ändrade hovrätten tingsrättens dom och i stället för att finna XX som gärningsman dömdes XX för medhjälp till mord samt till grov stöld (av offrets plånbok) med, enligt advokaten, en anmärkningsvärd påföljd (2 års fängelse för medhjälp av mord).
Försök till mord och grov våldtäkt, hördes även som vittne i hovrätten
2/9 2005. På uppdrag av advokaten Lars Arrhenius från Försvarsadvokaterna Stockholm HB har jag utrett frågan huruvida risken för våld, förvirring, perceptionsuppfattning och minnesförlust är förhöjd om en person tar sömnpreparaten Stilnoct (zolpidem) i ett självmordssyfte.
Prejudikat – grovt narkotikabrott – 1 000 tabletter av Rohypnol
Grovt narkotikabrott (”insmuggling av 29 000 Rohypnoltabletter samt överlåtelse av ytterligare 20 000 tabletter av samma slag”), Mål nr B 3624-00 Stockholms tingsrätt
4/8 2000. För att påvisa samhälleliga farorna med Rohypnol har kammaråklagaren Gunnar Fjæstad från Åklagarmyndigheten i Stockholm åberopat förhör med två experter i ämnet; mig och kriminalinspektören Gunnar Hermansson. Enligt domen var de uppgifter som lämnats av oss ”tankeväckande och skrämmande”.
Grovt narkotikabrott (”insmuggling av 14 128 Rohypnoltabletter”), Mål nr B 452-03 Norrtälje tingsrätt
23/4 2003. Jag med fyra andra yrkesmässigt olika experter kallades som partsakkunniga vittnen av kammaråklagaren Gunnar Fjæstad från 1:a åklagarkammaren i Stockholm för att vittna om ”farlighetsbedömning av bensodiazepiner och särskilt flunitrazepam samt omfattningen av missbruk och konsekvenser av missbruk i anslutning till nämnda preparat”.
Åklagaren misslyckades dock dessa gånger att sätta ner gränsen från 20 000 tabletter som grovt narkotikabrott (en dom från Högsta domstolen i NJA 1998 s. 24) och domen blev ”narkotikabrott”. Först senare i maj 2003 lyckades kammaråklagaren Ylva Johansson genom en dom i hovrätten halvera gränsen för grovt brott från 20 000 tabletter till 9 000 tabletter. Därefter, i NJA 2003 s. 339 ”hade Högsta domstolen att avgöra om gränsen för grov narkotikasmuggling vid ett rent mängdresonemang borde sättas lägre än tidigare. I målet påstods att Rohypnol visat sig vara farligare än vad som tidigare antagits samt hade viss bevisning till stöd för detta åberopats. Högsta domstolens slutsats var att Rohypnol var betydligt farligare än vad som fanns anledning att anta vid tiden för Högsta domstolens avgörande 1998 och att Rohypnol i farlighetshänseende var att jämställa med GHB och ecstasy. Högsta domstolen konstaterade att missbruksdosen för Rohypnol var cirka 5 tabletter à 1 mg och att gränsen för grovt brott i likhet med ecstasy borde dras vid 150–200 missbruksdoser. Till följd av detta ansåg Högsta domstolen att gränsen för grovt brott vid ett rent mängdresonemang borde gå vid cirka 1 000 tabletter”.
Uppdrag som sakkunnig vid tillsättning av tjänster
Det finns ett ständigt behov av professionella sakkunnigutlåtanden när universiteten lyser ut tjänster för universitetslektorer eller professorer. Jag har en lång och gedigen erfarenhet av att bedöma och skilja mellan olika sökandes vetenskapliga, pedagogiska, administrativa meriter och skicklighet. Nedan finns några exempel på vetenskapliga områden där jag har anlitats som sakkunnig vid tillsättning av tjänster.
Högskolan i Borås, Institutionen för vårdvetenskap (lektorat i beteendevetenskap med inriktning barn och ungas hälsa)
Högskolan Kristianstad (lektorat i psykologi)
Høgskolen i Lillehammer, Norge, avdeling for samfunnsvitenskap, seksjon psykologi (stipendiat miljøpsykologi)
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping vid Högskolan i Jönköping (professur i arbets- och organisationspsykologi)
Malmöuniversitet, Hälsa och Samhälle, Kriminologi (biträdande professur i kriminologi)
Mälardalens universitet (lektorat i psykologi)
Umeå universitet, Psykologi (lektorat i psykologi med inriktning mot arbets- och organisationspsykologi)
Opponent eller ledamot i betygsnämnd
Sedan jag utnämndes till docent vid Stockholms universitet (2003) har jag anlitats som både opponent och betygsledamot vid disputationer. De ämnen som jag varit opponent för är psykologi och kriminologi. Vid några tillfällen har jag blivit utsedd som samordnare i betygsnämnden. Min dubbla kompetens som doktor i såväl psykologi som rättspsykiatri har möjliggjort att kunna anlita mig vid disputationer inom psykologi, kriminologi och psykiatri. Nedan finns några exempel på uppdrag där jag har anlitats som opponent eller medlem i betygskommittéer.
Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap. Doktorsavhandling i psykiatri, Tomas Fagerberg “Swedish universities Scales of Personality: relationship to other personality instruments, patient-control differences and longitudinal stability in schizophrenia and related disorders”.
Norwegian University of Science and Technology, Fakultet for samfunnsvitenskap og teknologiledelse, Department of Psychology (psykologi). Doktorsexamen i psykologi, Eva O. Langvik ”Symptoms of anxiety and depression as risk markers of incident myocardial infarction: Gender-specific risk profiles, personality and the role of anhedonia. The North-Trøndelag Health Study (HUNT)”.
Göteborgs universitet, Samhällsvetenskapliga fakultetet, Doktorsexamen i psykologi, Meghana Srivatsav ”Determinants of guilty suspects’ behavior in investigative interviews: Evidence-disclosure tactics and question content”.
Malmöuniversitet, Hälsa och Samhälle/ Institutionen för kriminologi. Doktorsexamen i kriminologi, Alexander Engström “Everyday life, crime and fear of crime among adolescents and young adults”.
Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap. Doktorsavhandling i psykiatri, Christoffer Rahm “Cognitive and negative symptoms in schizophrenia. Studies of patients and healthy controls using magnetic resonance imaging”.
Mälardalens universitet, Hälsa, Vård och Välfärd. Doktorsexamen i arbetslivsvetenskap. Doktorsexamen i psykologi, Carina Loeb ”Self-efficacy at work: Social, emotional and cognitive dimensions”.